Målet: att springa Lidingöloppet med glädje hela vägen
K2-formeln, att kuta mer och käka mindre, har alltid varit min devis. Det fungerade utmärkt tills jag sprang Stockholm Maraton för fyra år sedan. Efter den formtoppen har jag sprungit för lite och ätit för mycket i takt med ökad ålder och lägre ämnesomsättning. Vi lär ha omkring 600 muskler i kroppen och ingen av mina var särskilt vältränad.
Till min glädje öppnade Balance ett gym i Solna nära mitt kontor. De erbjöd vårt kontor att provträna och höll en föreläsning om vad som krävs för att komma igång med träning och kosthållning.
Jag erbjöds i januari en personlig tränare som undrade vilka mål jag hade. Med erfarenheten av ett maratonlopp svarade jag, utan att tänka efter så mycket, att jag ville kunna springa Lidingöloppet i höst (åtta månader senare) och göra det med glädje hela loppet. Dessutom önskade jag gå ner minst tio kilo i vikt.
Tränaren, som är en av Sveriges bättre tyngdlyftare (!), antog utmaningen. Första träningarna kände jag mig verkligen som en elefant i en porslinsbutik. Dålig timing, svaga muskler och inget på kroppen som gjorde som tränaren ville. Därtill hade jag träningsvärk och stel gångstil i dagar efter varje träning.
Nu, fyra månader senare, har jag kommit över många trösklar. Med tränarens varierade program får jag ut mångdubbelt mer av träningen och, till min egen förvåning, i ett numera mycket högt tempo. Jag brukar tacka min PT före träningspasset, efteråt är jag ofta för trött för att uttrycka min uppskattning.
I halvtid på god väg mot Lidingöloppet börjar mina 600 muskler att göra som tränaren (och jag) vill, jag har tappat åtta kilo och jag orkar mycket mer både på jobbet och på fritiden.
Det låter som en schablon men det svåra var att komma igång. Nu kommer jag aldrig att sluta träna.
Mikael Albinson
Projektchef för Swedbank Arena i Arenastaden


